Min rådgivare frågade vad jag vill göra åt detta. Gå ner förstås, men hur mycket. Problemet är att jag är lite för nöjd som det är. Själva siffrorna låter astronomiska, och retar mig oerhört, och visst märker jag på ett och annat klädesplagg att de sitter trängre än vad de gjort. Men det jag ser i spegeln och det jag känner när jag rör mig är fortfarande så oerhört mycket bättre än för ett år sedan. Så jag är inte så värst motiverad att kämpa.
Fast det ska jag. Jag vill gå ner de där tre kilona. Mest för att jag är orolig för att jag ända sedan i somras befunnit mig på ett sluttande plan. Några kilo är okej, men jag vill absolut inte gå upp alltihop igen!
Dessutom var det nyttigt att se sanningen i vitögat. Dagens insikter kan väl sammanfattas såhär:
- Jag har gått upp och det beror på att jag äter för mycket och fel.
- Det är bullshit att jag har gått upp för att jag har byggt fantastiskt mycket muskler.
- Det är bullshit att jag blir mer hungrig och behöver äta en extra kvällsmacka för att jag tränar så mycket. Två-tre träningstillfällen i veckan motiverar inte mera mat. Jag behöver inte mer mat på kvällen, utan mer och rätt mat under dagen. Mellanmål med protein!
Dagens föresatser är som följer:
- Jag ger gruppmötena en chans igen. De är numera bara en gång i månaden, och det fanns en tid på torsdag morgon. Då lämnar O barnen, då ska jag väl för tusan kunna pallra mig dit.
- Mellanmål, mellanmål. Upprepa. Jag måste börja planera. Tror jag ska göra en lista på bra mellanmål och helt enkelt bocka av den per dag eller per vecka.
- Portionsstorlekar! Måste skärpa mig med detta. Det är på kvällen det är kritiskt, till lunch äter jag oftast medhavd låda, och den är sällan stor.
- Sluta inbilla mig att lilla kvällsbelöningen är så liten att den inte märks. Förhoppningsvis kan ett proteinrikt mellanmål på eftermiddagen minska kvällssuget, eller så får jag dela upp mellanmålet och inta hälften på eftermiddagen och andra hälften på kvällen.
- Sluta, verkligen sluta - SLUTA - med det där förbannade fikabrödet. Häromveckan duckade jag faktiskt för tjejfikan på jobbet, skyllde på att jag hade för mycket att göra. Men i tisdags när jag åt lunch ute och en av kollegorna kom med ett fat kakor till kaffet, kunde jag inte motstå. Det nyttiga med Itrim-samtalen är att jag tvingas inse var fallgroparna finns. Fikabrödet är ett stort problem, eftersom det bjuds både här och där. Chips och godis älskar jag också, men det går att undvika på ett helt annat sätt.
Men på Ica kollade jag sockerhalterna, och konstaterade att min favorit Falu Rågrut har 1,5% socker, precis som Wasa Sport. Och så funderade jag på att köpa en såndär Keso, men snålvargen slog till, jag köpte vanlig och lite nötter och frukt separat. Till mellanmål åt jag halva kesoburken med ett äpple, tre cashewnötter och en nypa torkade tranbär. Andra halvan sparar jag till imorgon.
Till middag åt jag kålpudding med lite lingonsylt samt en egenkomponerad grönsaksrätt bestående av brysselkål och grönkål (båda frysta) stekt i olivolja med vitlök, och med rostade pumpakärnor på. Grönkålen var ingen höjdare, den behöver lite grädde eller åtminstone mjölk för att bli god, men brysselkålen var suverän.
Ja, ja. På sätt och vis känns dessa nedrans tre kilo svårare än elva veckor på måltidsersättningar. Knäppt.
4 kommentarer:
Detta jäkla svenska arbetsplatsfikabröd! Vad jag inte saknar det. Mer eller mindre massproducerat, ytterst sällan gott nog för att kompensera kalorierna eller blodsockertopparna.
(Man får en sådan, som gör att man sedan blir vrålhungrig längre fram på eftermiddagen, men det har ni väl traggat på iTrim)
Men hördu, eftermiddagsmellanmål och undvika kaffebröd kan faktiskt gå hand i hand. Du kommer inte att hinna sätta i dig kesoburken OCH fikabrödet på en och samma rast.
Klart du ska äta Falu Rågrut! Såna där generella varningar är för folk som inte kan läsa en innehållsförteckning och tänka själva.
Jag säger det igen: fruktsallad och keso! Det är så jäkla gott!
Skär en stor skål med fruktsallad och ta med dig två lagoma burkar på jobbet. En till förmiddagsfikat och en till eftermiddagsfikat. En keso-burk i jobbkylen och i med en stor matsked keso i fruktsalladsburken när det är dags att äta. (Jag tycker att dendär färdigblandningen blir lite torr och dammig, det är mycket bättre om man har apelsin att blanda upp med, då blir det GOTT!)
Tips för att strunta i kvällsmackan eller för att få till frukosten är smothie med banan, frysta bär, turkisk youghurt, lättkesella (en stor andel sådan - mycket protein!) och en skvätt lättmjölk. Det är gott, känns lyxigt och man blir MÄTT länge.
Förresten är keso, sardiner och melon till det också jäkligt gott faktiskt. Och nyttigt.
Olga, som jag vet att du älskar ( ;-)) har en hel del mellanmålstips i sin blogg för övrigt. Kesoplättar bland annat. De blev jättegoda, synd att barnen hatade dem...
Hon skriver också en del om när och hur man ska äta för att det ska hänga ihop med hormoner och göra bäst verkan. Om man orkar läsa och inte blir anti och tycker att allt är too much.
Är på dag 4 med VLCD och det går bra än så länge. Vill gå ner ca 5 kg och har våren på mig så riktigt såhär lite "mat" blir det nog bara under en eller några kortare perioder - man orkar ju inget. Duktiga du som klarade flera månader! Min största skräck är att tappa humöret mot barnen och därför får det gå långsammare för min del, vågar inte riskera att bli argmonstret på kuppen.
Din viktblogg är inte alls tråkig utan en av de mest inspirerande jag nånsin läst. Såå mycket igenkänning! Jag rör mig i samma tankesfär när det gäller vikt, kropp, självuppfattning och -bedrägerier. Livet känns lättare av att veta att andra kämpar på samma sätt, med samma saker. Lycka till med de tre kilona!A-K
Va mycket kloka tankar! Du har tänkt en hel del och verkar medveten, det låter lovande!!
Skicka en kommentar