Idag var jag på Intersport och köpte dojor. Blev nästan lite rörd av den översvallande reaktionen från den relativt unge man som hjälpte mig. Har du börjat springa!?! Men så fantastiskt! Du blir en ny Ewy Palm! (Gud, ser jag så gammal ut?). Trettio dagars garanti fick jag på skorna också, och när vi skildes åt skakade vi hand och han önskade mig lycka till.
(Hans reaktion förklaras kanske av att han var blivande hälsocoach. Det verkar vara ett yrkesval som passar honom.)
I helgen har jag haft ont i halsen och i huvudet och tagit det lugnt. Sprang inte idag som jag hade tänkt, och låter cykeln stå imorgon. Dock ska jag försöka gå mina steg imorgon, det gjorde jag varken fredag, lördag eller idag.
Ändå är jag rätt nöjd med veckan som gick:
Måndag: 8 km cykel
Onsdag: 8 km cykel samt ett cirkelpass på Itrim
Torsdag: 16 km cykel, tur och retur till jobbet
Men så var jag trött på torsdagkvällen också!
Veckan som kommer blir såhär:
Tisdag: cirkelpass på Itrim
Onsdag: cykel 16 km
Fredag: springa
Söndag: springa
Bra, va?
Och imorgon blir det lax med savojkål till lunch och makrillmacka med kokt ägg och avocado till middag. Båda måltiderna inmundigas på jobbet, för direkt efter jobbet ska jag till kören!
4 kommentarer:
Hejahejaheja - det där låter ju jättebra. Det ser absolut ut som om du är på väg att komma upp på en ny nivå av motion, en där du faktiskt kan säga att du rör dig så mycket att du inte behöver hålla igen lika intensivt på maten.
Ewy Palm började träna som 34-åring ser jag i Wikipedia, så det där skulle inte jag ta som en förolämpning precis!
PS Cykla nu flitigt till jobbet, annars får jag inte en chans att hinna i kapp med läsningen - jag räknar inte med att få boken förrän runt den 10 september!
Klarläggande:
Jag har ju läst dina tankar om motion och huruvida det kompenserar för det man äter eller ej. När man rör sig tillräckligt mycket gör det ju det - och den nivån är nästan inom räckhåll för dig.
Haha, tack för upplysningen om Ewy! Jag minns henne som en solbränd, senig tant, därav min första tanke. Men han var så rar så, så jag förstår att han verkligen menade det som en komplimang.
Och jag förstod vad du menade också. Idealet skulle ju vara att komma upp i ett motionspensum som tillåter mig att äta ungefär det jag vill utan att tänka så mycket. Frågan är om det går. Alltså om jag isåfall bara skulle äta ÄNNU mer. Får fundera!
Wow, vilket härligt tränings-schema! Skulle passa mig finfint, skall nog kopiera det rakt av :-)
Skicka en kommentar