Var på Itrim igår (är oerhört stolt över att jag kom iväg, trött efter tjänsteresa, blabla lång historia görs härmed kort, I just did it!) och tränade. Och vägde mig.
Låt vara att jag redan hade ätit middag, det brukar jag inte göra före träning&vägning. Det kanske förklarar något hekto. Men annars är det bara att se sanningen i vitögat. Jag har gått upp ett kilo till och ligger härmed över den magiska gränsen 78 kg.
Om det nu ska vara någon gräns. Det kanske det inte ska.
Fast jo.
Jag vet med mig att jag ätit för mycket och fel på sistone. Ivrigt påpekade jag för min coach att jag minsann är duktig med motion, både till vardags och ombytt. Klok som hon är påpekade hon tillbaka att jag även tidigare varit bra på att motionera, och att detta får inte bli en ursäkt för att äta för mycket.
Nä just det. The story of my övervikt.
Så nu ska jag bita ihop och hålla igen några dagar. Handfast minus, undvika snabba kolhydrater. Hur tråkigt som helst. Men jag behöver komma upp på banan igen. Det duger inte att släppa alla tyglar redan FÖRE semestern.
4 kommentarer:
Du behöver åka till Prag igen, alltså?
Och gå 18 000 steg menar du?
Vete sjutton vad jag behöver göra. Trots 12 veckors Itrim-diet har jag inte lyckats avprogrammer att mat är gott och ett glädjeämne i livet.
Fast det kanske inte var meningen heller?
Mat ÄR ju gott och ett glädjeämne i livet.
Men det är inget problem för en när man går 18 000 steg om dagen.
Så jo, det var ungefär det jag menade ;-)
Hej! Hittade din blogg via google. Vad fantastiskt att du gått ner 18 kilo. Grattis! Tänker läsa genom din blogg och tittar säkert in igen. Blev själv nyfiken på Itrim. :) Ha en bra dag!
Skicka en kommentar