Nu har jag ätit vanlig mat i ungefär en vecka. Det går sådär. Eller bra kanske. Eller, äsch, jag vet inte. Det är jätteskönt att få äta igen, mat är så gott! För att inte tala om hur trevligt det är med samvaron över matbordet. Samtidigt är det krångligt och bökigt att alltid behöva tänka och planera, ersättningarna var onekligen enkla. Fast fruktansvärt tråkiga.
Lite skakigt känns det ännu, och jag har helt misslyckats med att följa Itrims ordning med fyra ungefär lika stora mål mat om dagen. Det är svårt! Det blir lätt så att frukost och mellanmål är betydligt mindre än lunch och middag. För att få till det måste jag äta ersättningar, och det vill jag inte. Det jag försöker tänka på är att äta ordentligt med protein till frukost och mellanmål (många ägg blir det) och mycket grönsaker till middag och lunch. Jag hoppas att den strategin ska funka. Sticker vikten iväg får jag tänka om. Det känns tryggt att veta att jag har mina månatliga coachsamtal under lång tid framåt.
Väga mig ska jag göra en gång i veckan, på fredagar, förutom varannan-veckas-vägningen på Itrim. Den här veckan har jag nog snarare gått ner än upp, vågen stod på 76 i fredags och Itrim-vågen brukar ligga lite lägre. Det kan väl vara bra med lite marginal, men nu vill jag faktiskt inte gå ner mera! Vilket lyxproblem.
På gruppmötet i tisdags fick jag frågan om det är skillnad nu, och det är det ju. Jag tänker och planerar mer än innan. Jag äter mycket mer grönsaker, och tycker att det är gott. Dagens middag till exempel: lövbiffrullader fyllda med hack av cornichons, syltlök och senap. Till detta jordärtskocksgratäng (med en del grädde, ska erkännas, det var ju lördag!) samt ett rejält fat med tomater, sockerärter och morotsstavar.
Träningen ligger på is just nu eftersom min dåliga vänsterfot har börjat protestera efter stegexcesserna i Prag. Men där är det också stor skillnad bara på några veckor! Igår tyckte jag att jag tog det tämligen lugnt eftersom jag skulle vila foten. Ett litet museibesök med barnen bara. Men när jag kollade stegräknaren stod den på 10 000!
Men idag har jag faktiskt vilat, tillbringat hela dagen hemma i huset och trädgården. 4400 steg. Och foten är mycket bättre. Hoppas jag kan träna på tisdag.
1 kommentar:
Hej Helga!
Först och främst, grattis till minus 18 kilo, fantastiskt!
Jag tycker att du har en jättebra blogg och hoppas att jag kan få länka den från itrim.se så du kan inspirera fler?
Maila mig gärna på julia.lundmark [@] itrim.se
Ha en fin vecka/påsk!
/Julia
Skicka en kommentar