Spinnade idag, ett specialpass med bara rockmusik. Inte min grej. Imorgon kväll kör de disco, det hade mera varit min grej. En del rocklåtar tar ju liksom aldrig slut - whoa black Betty, wham-a-lam, whoa black Betty, wham-a-lam, upprepa i all oändlighet medan man står upp på cykeln med en puls på 155.
För länge sedan var syrran och jag på ett Friskispass som avslutades med en LIVEVERSION av Tomas Ledins Du kan lita på mig. Vedervärdigt. Som sex på fyllan när man aldrig kommer, var vår enhälliga recension.
But I digress. Sedan körde jag en halvtimme core, nära döden upplevelse, dock mest för att jag placerat mig främst och därför inte kunde undvika min egen uppenbarelse i spegeln. Det är inte alltid roligt.
Men nu är jag igång med träningen igen, och det är viktigast.
2 kommentarer:
Jag var på ett utomhuspass på friskis en sommar och de spelade BARA Ulf Lundell. Hade jag vetat det hade jag inte gått dit, det är ju inte direkt springibenen-musik. Men tränaren var i extas!
Jag var också på core igår, vi har det på jobbet på tisdagar på lunchen, sån lyx! Amanda som håller passen är gammal elitlöpare, det är så hårt att det är löjligt - och jag älskar det! Det är så coolt att titta ner på sin mage och se den liksom darra. Det måste ju betyda att det finns en muskel därnånstans.
/Anka
Hihi roligt inlägg!! Och shit va jag känner igen de där med musiken!! Det är verkligen jätteviktigt med bra musik!!!
Skicka en kommentar