Cykling och heroism

Idag spinnade jag efter jobbet, 30-20-10. Tog i så att jag nästan blev svimfärdig efter de första intervallerna, tog det sedan något lugnare. När passet var slut konstaterade jag att mätaren stod på 13,4 km. På en halvtimme. Apropå att cykla till jobbet.

Av olika skäl blev det ingen ordentlig lunchpromenad idag. Men jag var fantastiskt duktig, närmast heroisk. Jag åkte tidigare från jobbet, ställde bilen hemma och promenerade till jobbet gymmet. Ergo, 10 000 steg.

På hemvägen yrde snön. Men jag hade pulsen och värmen uppe, och var antagligen full av endorfiner. Gick och tänkte på jobbet och plötsligt var jag hemma.