söndag 16 september 2012

Äre så?

Men det var då ett förbaskat tjat om att träna före frukost. Nu tjatar även DN om det, inte bara du kära Maja ;-)

Mjaha. Jaså.

Hm.

Kanske man ska tro på det då.

Kanske jag skulle börja försöka göra det till en vana.

Kanske. Fast det verkligen strider mot min innersta natur.

Hm.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Ytterligare tankar från en morgonmotionär:

1: Känslan! hela dagen efter att man har tränat på morgonen!

2: I halvvaket tillstånd argumenterar jag mindre med mig själv och innan jag vet ordet av har jag vacklat ut genom dörren med träningskläderna på. Och då är det ju så dags att vända.

Nu är jag inte den direkt morgontrötta typen. Men det är inte av glädje över att få stiga upp och springa som jag skuttar ur sängen. Dock, jag vet ju efter 30 år att 1 o 2 gäller.

Maja Gräddnos sa...

Ha haaaa! Jag tänkte på dig när jag läste artikeln!
Vet du, det blir en vana. Och det är (tro det eller ej!) ett okej sätt att tänka egna tankar eller lyssna på en ljudbok faktiskt.
(Men då ska man inte ha varit uppe och exempelvis chattat eller sms:at till ett eller två på natten med någon trevlig man med ett namn som börjar på K, det ska man inte för då orkar man inte. Just saying)

Anonym sa...

Jag har gjort det ibland på helgmorgnarna (ibland = ca fyra gånger under ett drygt år). Gått upp med morgonpiggaste barnet, tryckt i mig en banen, satt barnet framför tv:n och sprungit ut.

Det är faktiskt ofattbart skönt. Efter typ trekvart är man klar, och då kan man, precis som det står i artikeln, unna sig en supergod helgfrukost. Hela dagen finns kvar för äventyr med barnen. Och stoltman sitter i hela dagen!

I går skulle jag för övrigt ha börjat på CrossNature-träning, där man springer i skogen, hoppar över stockar och har sig. Jag!!! Tyvärr satte en rinnande näsa och ett huvud fullt av klegg stopp för det, men snart, så! Det är så jävla skönt att vara 40. Mitt 30-åriga jag hade aldrig fått för sig att ägna sig åt nåt sånt.

Anonym sa...

Träning innan frukost. Huh.
Jag har testat. Det är fasansfullt.

Rönen säger att det är jättebra. Just nu ja. Ärligt talat är det en typisk sån grej där pendeln kommer svänga och plötsligt säger "vetenskapen" att det är dåligt att träna på fastande mage.

Den träning som blir av är den bästa träningen. När det gäller förbränning så tror jag personligen mer på att bli riktigt svettig/varm/anfådd. Och att verkligen komma ut och springa det där varvet....

Vad hände med "må bra" aspekten? Vissa saker kan man skita i.

Annars kan man ju alltid testa LCHF, lägga till lite "nyttiga" kolhydrater, unna sig nåt gott så där till helgen, ligga kvar i sängen eftersom det är så jobbigt att träna utan frukost.

Oups, det var visst receptet på en riktig soffpotatis :-)

Kramkram Krickan

Anonym sa...

Att träning före frukost skulle vara så effektivt är en myt, lästa jag för ett år sen och tog till mitt hjärta :-). Nu hittar jag inte artikeln tyvärr...iform hos tandläkaren eller DN hemma.

Jag tror på att äta mindre portioner jämnt med mest energi före och på jobbet. Att chocka kroppen med träning direkt före frukost har kanske effekt viktmässigt men hälsomässigt - nej. Belöna sig med en god frukost efter. Ja självklart, men det kan då lätt bli för mycket för att kroppen har slut på bränsle och då sitter man där med stora portioner och är skithungrig. Nästa mål och nästa...

Inte värt det...men det är ju ingen ursäkt för att inte ta motionen efter frukosten...

Att skaffa vanor som jag vill och kan behålla livet ut och fokusera på hälsosam vikt är mitt mål, fast det är inte lätt. Mamma har gått ned 10 kg på ett år nu med LCHF och mår toppen. Inget jag tror på i längden men jag kanske också trillar dit.
/ Stella

Maja Gräddnos sa...

Det är ingen myt, det finns bra vetenskapligt stöd för det.
Anledningen till att det är effektivt är tydligen dels att man tvingar kroppen att ta från fettdepåerna på direkten (har något med blodsockerhalt att göra tror jag, orkar inte googla) - eftersom det inte finns någonting annat som ska förbrännas först (man ska alltså inte ha ätit exempelvis en banan innan, men däremot gärna druckit kaffe då koffein ökar förbränningen ytterligare). Dessutom övar man kroppen att hämta energi direkt från fettdepåerna.

Dock, det ska vara lågintensiv träning. Man ska inte försöka bygga muskler eller så på fastande mage. Det gäller bara att förbränna.

För mig var detta ett effektivt sätt att tappa några kilo tidigare när det behövdes. 40 min cykeltur innan dusch och frukost 3 ggr i veckan gav bra effekt.

Och... att man tycker att det verkar pestigt att röra på sig innan frukost är en sak. Men att intala sig själv att det är onödigt genom att tänka att det är en typisk pendel-grej (har varit aktuellt i 10 år, tror jag, så någon pendelgrej är det inte) eller en myt utan att kolla upp saken tycker jag bara är att lura sig själv. Antingen vill man testa det eller så vill man inte. Man väljer själv - men val görs bäst med öppna ögon.

Anonym sa...

Nu har jag googlat. Du har rätt Maja, det har med blodsocker och insulin att göra. Och det är lågintensiv träning, typ rask promenad. Inte tuff styrke- eller konditionsträning. Ska jag fortsätta med morgonpassen på Sats ska jag äta en lätt frukost innan.

Cyklingen Maja, var det ute eller på motionscykel?

För övrigt håller jag med om klokskaperna om att få träningen undanstökad redan på morgonen, men också det verkliga visdomsordet att den bästa träningen är den som blir av.

Maja Gräddnos sa...

Jag körde utomhus. Satte igång när semestern var slut och höll på tills det blev för mörkt och halt. Bodde ju på landet då och promenad kändes helt enkelt lite för ensligt och inte aktuellt. Men de där cykelturerna var helt okej, tyckte jag. Bara kliva upp, kissa, slänga på sig kläder man hade lagt fram kvällen innan, sätta på en ljudbok och så iväg. Jag hade vaknat ungefär lagom till jag kom hem igen. :-)

Jag tror att morgonpassen är någonting man kan lägga in ibland, inte året runt. Men kanske ett par månader i stöten och sedan varva med att köra någonting annat intensivt ett par månader. Så slipper man ledsna och dessutom chockar man kroppen med jämna mellanrum. Det brukar göra underverk för förbränningen.

Anonym sa...

Man kan nog tolka det som man vill,t ex http://traningslara.se/viktnedgang-del-iv-en-mangd-myter/
det finns fler som inte drar för stora växlar av just den forskningen på lång sikt.

att "Dessutom övar man kroppen att hämta energi direkt från fettdepåerna". Nej jag tror inte att man kan öva kroppen till att lära sig det.

Att komma ut och faktiskt få till sin motionsrunda oavsett tid på dygnet - det ger nedgång helt klart och inspirerar. Och cykla ute och få i sig frisk morgonluft motion och tid för sig själv - jaa, tack, men just jag äter gärna en kopp fil med frön först. Hunden hänger med.

Nyttan av att chocka kroppen för eventuell marginell - i längden -ökad fettförbränning kommer jag att tvivla på tills jag blir överbevisad och är ingen blundande sort. Jag kan förstå att man vill gå ner i vikt, hålla vikten men vad är bra för kroppen? i längden?/Stella

Maja Gräddnos sa...

Men jag undrar varför det skulle vara dåligt att "chocka kroppen" träningsmässigt. Det innebär ingenting annat än att man blir mer allsidigt tränad vilket i mina ögon är BRA. Kroppen är ju gjord för att röra på sig. Att det sedan är lite mer obekvämt är en annan sak. För min del tycker jag att det obekväma vägs upp av att man kan synda lite mer på matfronten. Och en sak till... det är ju ROLIGT att göra nya saker för då märker man hur fort man blir bättre.
Gör man samma sak så vänjer sig kroppen och då förbränner man mindre.

Anonym sa...

Aha, Maja, var det varierad träning du menade med att chocka kroppen, inge värre, det kan väl ingen säga nåt illa om. Nu lägger jag ned detta, dock inte träning...skönt trött efter kvällens vattenpilates.

Sömn är jätteviktigt om man inte vill gå upp i vikt, har jag också läst :-)Gonatt/Stella