Efter förra passet fick jag ont mellan skulderbladen på ett sätt jag väl känner igen. Stelt och ont. Jag tog några värktabletter som förmodligen hjälpte mig att slappna av.
R inleder varje pass med att fråga hur kroppen känns så jag rapporterade. Han frågade ingående var det gjorde ont, vid rotation (ja), strålar det upp i nacken (nej).
Försökte axelpress igen, denna gång med endast 4 kg. Det gick fortsatt urdåligt. Uppenbarligen är skuldrorna begränsat rörliga. Fick lite mer ont av det.
Men vi är ense om att det är bra att utforska den gränsen lite försiktigt.
Sedan fick jag göra marklyft på ett ben med endast stång, inga vikter. Då blir det svårare att hålla balansen eftersom vikten hjälper att placera tyngdpunkten rätt. Sedan en vidareutveckling: bort med stång och bänk och gör en drake. Och tänk, det kunde jag faktiskt, och inhöstade massor med beröm av R. Det är skillnad på stabiliteten nu.
Ibland känner jag mig otålig och vill göra enkla rörelser och lyfta tungt, men jag köper helt R:s filosofi att lära mig att göra rörelsen rätt först, sedan belasta. Du är stark, säger han trosvisst, jag kommer att lägga på mer tyngd så småningom.
Idag fick jag känslan av att han var lite stolt över mig, och det var roligt.
R inleder varje pass med att fråga hur kroppen känns så jag rapporterade. Han frågade ingående var det gjorde ont, vid rotation (ja), strålar det upp i nacken (nej).
Försökte axelpress igen, denna gång med endast 4 kg. Det gick fortsatt urdåligt. Uppenbarligen är skuldrorna begränsat rörliga. Fick lite mer ont av det.
Men vi är ense om att det är bra att utforska den gränsen lite försiktigt.
Sedan fick jag göra marklyft på ett ben med endast stång, inga vikter. Då blir det svårare att hålla balansen eftersom vikten hjälper att placera tyngdpunkten rätt. Sedan en vidareutveckling: bort med stång och bänk och gör en drake. Och tänk, det kunde jag faktiskt, och inhöstade massor med beröm av R. Det är skillnad på stabiliteten nu.
Ibland känner jag mig otålig och vill göra enkla rörelser och lyfta tungt, men jag köper helt R:s filosofi att lära mig att göra rörelsen rätt först, sedan belasta. Du är stark, säger han trosvisst, jag kommer att lägga på mer tyngd så småningom.
Idag fick jag känslan av att han var lite stolt över mig, och det var roligt.
2 kommentarer:
Roligt att det går framåt! Han är min favvotränare R. Och jag är avundsjuk på dig som köpt PT timmar... :-) Kanske något jag ska önska mig!
Åh fast det är nog inte samma R! Min R jobbar bara hemma hos mig.
Skicka en kommentar