tisdag 30 oktober 2012

Kunskapsavgrund

På mitt nya jobb (eller rätteligen, mitt nya uppdrag, som det ju heter på konsultspråk) befinner jag mig tydligen i ett svart hål med avseende på näringsfysiologiska kunskaper.

Förra veckan, en kollega - en av LCHF-dårarna - returnerar en bok om löpning till min rumsgranne.

Rumsgrannen: Och så glöm inte att äta BÅDE kolhydrater och proteiner till lunch!
Kollegan: Nänänä, du vet att jag inte äter kolhydrater! Men jag ska äta massor av proteiner! Blomkål och broccoli!
Helga (kan inte hålla tyst): Vadå, det är väl inte särskilt mycket proteiner i blomkål och broccoli? Eller jag menar, det kanske är mycket för att vara grönsaker, men de är ju knappast några stora proteinkällor?
Kollegan: Va? Joho! Det är klart de består av protein! Vad skulle det annars vara i dem?
Helga: Eh.. kolhydrater..? Och fibrer..?
Kollegan stirrar tomt och klentroget.

Rumsgrannen berättar sedan att han konstant tjatar på kollegan att äta mer kolhydrater eftersom denne brukar känna sig yr och matt efter springturerna.

Idag, i lunchrummet, en helt annan kollega småpratar med min chef medan hon iordninggör ett mellanmål: skorpor med honung och valnötter.

Kollegan: Vad menar du? Det är väl inget socker i honung?
Chefen: Jo, honung består till 80% av socker.
Kollegan: Ja, men inte vanligt socker väl?
Chefen: Nä.. det är väl kanske råsocker eller något, men det är lika sött.
Kollegan: Sött ja, men mycket nyttigare! Mycket mycket nyttigare!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hur kan man ens undgå att veta det mest basala om mat? Skrämmande.

Hur är de med andra ämnan än mat och motion? jag blir nyfiken.../Stella

Helga sa...

Tja, Stella. Det är inte fullt lika djupa avgrunder när det gäller annat, men om vi säger så här: det finns en god anledning till varför jag alltid känt mig som en främmande fågel på nästan alla mina arbetsplatser. De har alla varit typiska ingenjörsföretag. Detta är ett sådant.

annannan sa...

Men är det inte lite pinsamt att vara ingenjör och inte kunna sådant där? Jag menar, att man inte kan litteratur är väl en sak. Men det där är ju ren och skär naturvetenskap, för fasen!

Eller om man vill se det i ingenjörstermer, en fråga om vad för bränsle man ska driva den egna motorn med.

Anonym sa...

En kompis mamma (högutbildad jurist) trodde på riktigt, långt in på 2000-talet, att olivolja är fettfritt.

Helga sa...

Det borde vara pinsamt men är det uppenbarligen inte. Jag har till och från funderat mycket på huruvida och i så fall varför fackidioter är överrepresenterade bland tekniker. För att de är specialister inom sitt område kanske? Fast jag har för liten erfarenhet av andra skrån för att påstå att ingenjörer är värst.

Min egen mamma (läkare!!!) trodde länge att olivolja var väldigt mycket nyttigare än smör, och vräkte på ohämmat. Tills vi döttrar gjorde en beräkning av hur mycket kalorier hon fick i sig.