Tjat om vikt är det tråkigaste jag vet. Ändå bloggar jag om det. Jag älskar god mat, det har jag alltid gjort. Även träning, det har jag sannerligen inte alltid gjort. Sedan denna bloggs början har jag provat olika strategier för att uppnå en hälsosam vikt. Just nu tycks jag ha uppnått ett ekvilibrium, som emellertid ligger på en lite högre nivå än vad jag är nöjd med. Jag försöker resonera mig fram till nya vanor, främst gällande maten. Följ mig den som orkar, och kommentera gärna!
torsdag 5 juli 2012
Fast om jag skulle behöva en påminnelse..
.. så kan jag ju alltid titta på det här kortet från 2008. Hjälp! Vem är denna enorma kvinna?
Bra fråga, Joline! Jag vet vad jag väger idag men inte vad jag vägde då. Men jag gissar att det skiljer uppemot 10-12 kg. Då ska man också betänka att jag är betydligt mer vältränad idag, och muskler lär ju väga mer än fett säger di lärde.
Annannan, tack detsamma! Långpromenad blev det idag, faktiskt!
Ja, du ser onekligen annorlunda ut nu! Men, för den lille killen i knät spelar det kanske mindre roll, rent utseendemässigt sett. Sen är du kanske en gladare och mer nöjd person nu, och DET spelar ju en stor roll!
jag är imponerad av dig (säger jag samtidigt som jag själv nu på kvällen just tryckt i mig två havrekex och sneglar på en tredje...)
5 kommentarer:
Hur mycket mer väger du på kortet jämfört med vad du väger nu?
Henne är det inte jag ser modellera stickat på Ravelry, så visst har du kommit långt!
En riktigt skön sommar med långa promenader och springturer och svampplockning och krabbfiske önskar jag dig!
Bra fråga, Joline! Jag vet vad jag väger idag men inte vad jag vägde då. Men jag gissar att det skiljer uppemot 10-12 kg. Då ska man också betänka att jag är betydligt mer vältränad idag, och muskler lär ju väga mer än fett säger di lärde.
Annannan, tack detsamma! Långpromenad blev det idag, faktiskt!
Ja, du ser onekligen annorlunda ut nu! Men, för den lille killen i knät spelar det kanske mindre roll, rent utseendemässigt sett. Sen är du kanske en gladare och mer nöjd person nu, och DET spelar ju en stor roll!
jag är imponerad av dig (säger jag samtidigt som jag själv nu på kvällen just tryckt i mig två havrekex och sneglar på en tredje...)
Q råkade se bilden häromdagen och konstaterade att det var han själv som bebis. Men vems knä sitter jag i, mamma?
Där ser man.
Skicka en kommentar