Jag har glömt att väga mig denna vecka. Det vill säga, jag har glatt mumsat i mig min frukost och sedan kommit på att attans, vägning var det ju dags för.
I tisdags efter frukost visade vågen 2 hg upp. Men en rejäl tallrik fil med müsli och en kopp te väger nog 2 hg. Eller va? Va?
Annars är det som förut. Det går strålande bra att motionera, det har blivit en vana, en rutin, ett gift. Jag mår så himla bra av det. Eftersom jag gör det i anslutning till jobbet betraktar mina kollegor mig som en tränande människa, en sådan som ger dem lite dåligt samvete. Jag gapskrattar inombords, för sådan är jag ju egentligen inte alls.
Maten går sådär bra. Frukost och luncher är bra, till lunch har jag kommit in i rutinen att ta en stor tallrik till salladsbaren och fylla hälften med råkost och sallad. Sedan får det bara plats kött eller fisk, ingen pasta eller potatis.
Som vanligt är det the extracurricular activities som är problemet. Jag har dessutom slappat till rejält den här veckan. Huga huga.
Det är nu som det är farligt lätt att tröttna på hela projektet men det ska jag INTE göra. Det får gå jävligt långsamt. Jag ska inte stirra mig blind på Viktklubbens dumma kurva enligt vilken jag skulle nå målvikt i juni och just nu väga fem kilo mindre än jag faktiskt gör. Jag ska fortsätta med det som är bra och försöka arbeta bort det som är dåligt. Så det så.
Angående motionsgnället i förra inlägget så ledde det till att jag tränade en extra gång förra veckan, förutom normala träningsdagarna tisdag eller onsdag och fredag, blev det ett pass på söndagen! Det känns görbart, och när vädret blir bättre så byter jag ut det mot någon utomhusaktivitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar