Blä, vad det är tråkigt att vara sjuk. Och att ha träningsuppehåll. Nu har jag inte tränat på tio dagar och det kryper verkligen i kropp, själ och samvete.
(Fast tio dagar låter ju inte så mycket, faktiskt. Är det inte mer? Nej. Förr i tiden hade jag ofta så långa träningsuppehåll utan att tänka så särskilt på det.)
Imorgon hoppas jag ha besegrat hostan och ha vilat såpass att jag kan träna igen. Längtar faktiskt, allra mest efter den sköna känslan efteråt.
(Vikten då? Vet inte. Den har nog krupit uppåt, befarar jag. Det här med att väga mig en gång i veckan går inte alls bra.)
(Sommaren då? Den är ju i antågande. Det behövs en plan. Inte för att gå ner i vikt inför den, utan för att bibehålla vikten under den.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar