Blossoms dvd är ännu otränad till. Jag har faktiskt inte orkat. Kanske är jag galen som under rådande familjeomständigheter ens tänker på viktnedgång.
Men jag har formulerat ett träningsprogram för mig själv.
Det är ju såhär. Träning får jag till ganska bra. Två pass i veckan brukar normalt sett inte vara något problem, i flera år har jag tränat så. Och fortsatt väga för mycket. Problemet ligger inte där.
Jag tror (eller snarare hoppas) att nyckeln till mitt viktminskande finns i vardagsmotion och matintag (duh). Jag drar mig till minnes en intervju med någon expert som sa att folk motionerar mycket mer idag än för trettio år sedan, springer på gym och så. Ändå blir de allt fetare. Men vardagsmotionen har minskat.
För maten har jag ännu ingen plan, utöver det jag kämpar med nu. Äta lunch hemma innebär automatiskt mindre portioner. Fika har jag dragit ner på kraftigt. Max en lyxfika i veckan har jag hållit ganska bra faktiskt.
Men motionen. Såhär ska det bli:
Ett friskispass i veckan. Mer mäktar inte familjelivet med just nu. Men jag vill fortsätta, för att det är så kul.
10 000 steg per dag med stegräknare. Går inte att realisera alla dagar, särskilt inte när jag som nu har en fyraåring i släptåg.
Men. De dagar det inte blir tillräckligt många steg går jag ut på stavpromenad på kvällen. Minst 30 min, gärna 45.
Låt se om detta funkar.
Och nej, jag har inte vägt mig den här veckan.
2 kommentarer:
Det låter bra! tycker jag. Jag hejar också på dig i icke-vägandet. Det kanske är bra att hålla koll på något mätbart, men där har du ju stegräknaren.
Och med vardagsmotion och liten matrestriktion är det väl inte alls orimligt att tänka på att gå ner i vikt samtidigt som du mentalt jonglerar familjen. Sträng diet och hypermotion vore förstås ingen bra idé, men det är ju inte vad det är frågan om.
Skicka en kommentar