PT pass nr 10

Igår och idag har jag haft värsta tänkbara träningsvärk i lårens framsida. Även baksida, insida och rumpa om jag tänker efter, men det överskuggades av smärtan i framsidan. Aj!

Men R har växlat upp helt klart. Idag fick jag göra Bulgarian split squats med hantel 5 kg. Många! Googla gärna, det var trevlig läsning. För den som inte orkar, det betyder enbensböj med bakre benet på en bänk.

Efter det fick jag göra någon sorts framåtböj hållande en skivstång, fortfarande med bakre benet upplagt på bänk. Ska fråga nästa gång vad den rörelsen heter.

Vi avslutade med latsdrag. 13 kg. Ännu en muskel som jag är stel i tydligen.

Bredvid oss myllrade ett gäng tonårskillar som gjorde bänkpress. Typisk machoövning. Men jag är hellre en bulgarisk tant!

Även om jag inte kommer ur sängen imorgon.

Jösses

Sitter och pustar ut efter mitt nionde pass med min PT. Detta var nog det tuffaste hittills.

Det är synd att jag inte började göra anteckningar tidigare. Det är intressant att träna med PT, jag får ideligen aha-upplevelser!

Nu ska jag nöja mig med att beskriva den allra första gången och idag.

Vid konsultationen före jul intervjuade han - R - mig om träningsvanor och mål och syfte och sånt där. Jag fattade snabbt att vi skulle komma bra överens då han poängterade sitt stora intresse för sjukgymnastik och funktionell träning. Min stelopererade rygg tycktes inte avskräcka utan snarare intressera honom.

Mål och syfte? Må bra, ännu bättre, fysiskt och psykiskt. Jag berättade förstås om depression och medicin. Bli starkare. Gärna lite smalare men vikten är ointressant.

När jag sa att jag sprungit tidigare men nu är för tung för det, rättade han mig vänligt. Du är inte tillräckligt stark.

Sedan fick jag demonstrera några knäböj, som ju är en rörelse jag gärna gör. Jag kommer långt ner jämförelsevis och kan göra många.

R såg genast att mina knän kollapsar inåt liksom mina fötter. Tryck ner stortårna, håll ut knäna.

Sedan förklarade han att jag hade goda förutsättningar och att han gärna jobbade med mig. Jag kände detsamma och köpte därför 25 tillfällen, rakt av. Det lär ta tid att få ordning på mina vingliga knän och fötter.

Men vi har kommit en bra bit på väg. Idag vet jag att jag är mycket rörlig trots min stela rygg. Men jag behöver bli starkare i rumpa och hela baksidan av benen, jag förlitar mig helt på mina starka lår.

Idag började jag som vanligt på roddmaskinen och körde tills kalorimätaren stod på 75. Är jag riktigt i form kör jag 100 kcal på 7 minuter, det klarar jag nätt och jämnt.

Sedan gjorde jag enbensböj varvat med att stretcha höftböjaren. Benen darrade men R var skoningslös. Tre set om åtta. Så småningom ska du klara tio, sedan börjar vi belasta.

Vänster ben är oerhört mycket svagare än höger tycker jag. Nja, menar R. Den stora skillnaden är kontrollen. Höger ben lyder dig bättre och jobbar mer effektivt.

Sedan enbensböj igen, nu stående på hög låda med andra benet hängande rakt ner. Sjukt jobbigt. Märker du hur mycket stabilare fötterna är nu? Knappt något vingel alls. Ja, när du säger det så.

Sedan knäböj hållande 12 kg kettlebell. 8 sek på nervägen hålla 8 sek i botten, direkt upp. Tre gånger sedan vila. Ajaj, kontroll hela vägen, inte släppa taget och sjunka ner.

Till sist en knästående windmill (?). 6 kg kettlebell över huvudet i ena handen, vrida överkroppen för att kunna sätta andra handen i golvet. Kontroll.

Puh. Sedan jag började träna med R har jag knappt gått på några pass utom boxningen och lite spinning. Något är på gång, jag håller på och lär om och vill inte störas av något annat. Det är så lätt att göra fel.

På fredag är det dags igen.