Igår vaknade jag med ryggont, igen. Det är ländryggen som bråkar. Ibland känns det som ett hårt åtdraget band kring höfterna, ibland är det bara på ena sidan, baksidan av höften liksom, någon bit nedanför höftbenskammen. Stelt och ont, vid vissa rörelser hugger det till så att jag nästan skriker.
Jag tror att det hela orsakats av sittande och liggande, kanske förstärkt av situpsen vi gjorde på transformer i torsdags. Thai situps hette de vill jag minnas. Utsträckta ben och raka armar över huvudet. De tog ganska hårt på ländryggen, men det märkte jag lite för sent.
Eller så är det något annat.
Boten är en kombination av Diklofenak och Youtube-yoga. Min nya kompis Lesley Fightmaster fick bistå med ett pass för lower back pain. Faktiskt så kändes det bättre direkt efteråt och framåt kvällen var jag helt återställd. Under natten återkom lite smärta och stelhet, men inte alls lika farligt som innan.
Sålunda avbokade jag söndagens crosstraining. Dagens motion bestod istället av yoga i sällskap av fru Fightmaster men också en långpromenad med min äldste son. Jag blev glatt överraskad när han ville följa med. Tempot blev långsammare än om jag hade gått själv, men oj vad trevligt vi hade. Vi var ute i nästan två timmar, jag gissar att vi gick ungefär sex kilometer, kanske lite mer.
Idag ska jag prova ett pass med det utomordentligt fåniga namnet Bootylicious. Gör din bakdel till din fördel, är devisen. Jag håller mig för hånskratt.
3 kommentarer:
Alltså... sit-ups med sträckta ben och armarna över huvudet är det ju lätt att göra sig illa på. Lätt att man "rycker" sig upp i stället för att jobba med rätt muskler (jag antar att hela inre korsettmuskeln måste vara av järn här!) och då tar ryggen stryk, vill jag minnas. Ibland lyckas de verkligen hitta på fantastiska övningar till passen... Får mig att tänka på instruktören på mitt yogalatespass som envisas med Spagat-övningar som erfarna dansare - som KAN gå ner i spagat - aldrig skulle göra pga stor risk för att skada sig.
Min privata teori - som jag gärna skulle vilja få en fysioterapeuts synpunkter på! - är att ryggont orsakas till 20% av det som det verkligen orsakas av och 80% av spänningarna som uppkommer när man försöker hantera ryggontet. Eller nåt sånt. För bara på det sättet kan man förklara att den typen av mjuka avslappnande rörelser tar bort det onda direkt. Så där kan man ju inte bota en stukad fot eller en infekterad hals.
Maja, en riktig yoga- eller Pilates-lärare skulle inte heller göra sådant!
Precis, Maja. Det gick ju bra den första minuten eller så att genomföra övningen med god teknik men sedan blev det ryck av det hela. Ganska typiskt en ung manlig instruktör att hitta på.
Jag köper helt din teori annannan. Det gäller förstås andra delar än ryggen också men är kanske mest påtagligt där.
För sisådär sju år sedan hade jag vansinnigt ont i ena foten, kunde inte gå utan att halta. Det tog bara ett par dagar så började det göra fruktansvärt ont på ett annat ställe, samma fot, vilket säkerligen var orsakat av min onaturliga gångstil för att undvika den första smärtan. Alltihop försvann med hjälp av Diklofenak och inlägg i skorna, som trolleri.
Skicka en kommentar