Igår lyckades vi lämna barnen i SATS lekrum utan några som helst tårdrypande scener. Detta är ett stort steg! I somras när O var pappaledig gjorde han tiotalet tappra försök att göra detsamma. Store sonen hade roligt, lille sonen började hyperventilera så snart den oranga loggan kom inom synhåll. Efter dessa erfarenheter var vi riktigt oroliga inför inskolningen hos dagmamman, men den gick som en dans.
Men igår gick det som sagt bra. O och jag styrketränade. Det är så tråkigt att klockorna och hjärnan stannar, så jag behöver sällskap om jag inte ska ge upp och gå hem.
Jag hade bestämt mig för att träna triceps och rumpa. Jag misstänkte nämligen att jag helt saknar triceps. De rörelser på bodypumpen som är avsedda att träna denna muskel är fruktansvärt svåra och tunga för mig att göra. Kan man vara född utan triceps, lika väl som med missbildad livmoder?
Jag hittade rätt maskin och kämpade på som fan. O la på tre gånger så mycket vikt när det var hans tur (i övriga maskiner dubblar han bara). Idag konstaterar jag att jo, jag har nog triceps. Det gör lite ont i dem i alla fall.
Rumpa är jag definitivt född med, men jag lyckas aldrig få någon träningsvärk i den. Utfall och andra övningar som ska träna gluteus känns bara i låren på mig. Nu hittade vi en maskin där man gjorde bakåtbensparkar. Jag gjorde många, tunga, tills benen darrade. Domen dagen därpå är nja. Får nog leta vidare. Tips mottages tacksamt, för jag säger som Agneta Sjödin i senaste SATS-tidningen: man vill ju inte att rumpan ska hänga.
(Fast det gör den inte. Än. Men det kan ju vara kul att använda den till något annat än att sitta på.)
7 kommentarer:
Det svåra med rumpa är faktiskt att man först ska hitta musklerna man ska använda.
Här får du en övning vi gjorde på jazzklasser när jag dansade mycket, den är kanon och det bränner som satan. (Och, en av mina bättre delar är faktiskt rumpan, så take my word for it: it works!)
Stå på alla fyra. Sträck ena benet rakt bak med tån i golvet. Kicka med sträckt ben så högt upp bakom dig du kan, 4 * 8 kickar. Byt ben och gör samma sak.
Byt ben igen, fäll in det som att du skulle stå på alla fyra. Gör 4 * 8 karatekickar så högt du kan åt sidan. Byt ben och gör samma sak.
Byt ben igen. Gå ner på armbågarna (i stället för händer). Lyft benet bakom dig med foten sträckt och knät böjt 90 grader upp mot taket. Knät ska vara i samma nivå som din rumpa. Pressa 4* 8 upp mot taket, så högt du kan. Om det inte känns i rumpan så titta i en spegel så att du verkligen utgår från rumphöjd varje gång. Flexa sedan foten som att du skulle pressa upp taket och gör 4 * 8 ytterligare press upp mot taket. Byt ben och gör samma sak.
Glöm inte att stretcha rumpan efteråt!
Oj, den där måste jag nog läsa igen när jag är lite piggare. Faktum är att på Friskis brukade vi göra en övning som heter kissande hunden, efter den brukade även jag känna att jag hade en rumpa.
Ska testa imorgon!
/Helga
Maja rumpcoach! Nu har jag provat, och undrar: vad menas med att stå på alla fyra? På händer och fötter, eller händer och knän? Jag orkade inte riktigt hela programmet (tröttheten satt mest mellan öronen) men det känns något lite i ändan. Kanske gör jag fel.
Händer och knän.
Och ja, det tar nog några gånger att hitta rätt i rörelserna. Jobba med att få benet högre upp än vad du tror i alla rörelserna. Benet ska vara ordentligt sträckt när det är sträckt bak och det ska trycka rakt upp mot taket när det är böjt och du pressar uppåt. Jag gillar "kvalitetsrörelser", dvs när det inte bara är Tio till! utan när man måste jobba rätt och hitta rätt. Det blir bättre resultat i slutÄNDAN (hehe) då.
Maja Rumpcoach
Jo, en grej till. När du gör övningarna med benet böjt 90 grader, var noga med att det är totalt paralellt. Du ska inte alls vara utåtvriden i höften (som i karatekickarna). Ju mer riktade framåt som höfterna är, desto tyngre blir det, för då är det rumpan som jobbar. Man får inte benet lika högt bak då, det blir mycket tyngre och det är det som är grejen. Kanske kan O hjälpa dig att hitta exakt rätt position.
Gräddnos
Hah kommer att hjälpa till med största glädje!
Triceps är uppenbarligen väldigt lätt att tappa bort. Man använder inte dem i vardagen om man inte anstränger sig för att göra det.
Vilket går. När jag går hem med två inte alltför tunga matkassar brukar jag försöka göra tio lyft bakåt, sådär som man gör med hantlar på Body Pump.
Förutom att det hjälper en att få lika snygga armar som Michelle Obama är starka triceps underbart när man ska svinga upp en tung resväska på bagagehyllan. Det är roligare med muskler som inte bara är snygga utan användbara också, tycker jag!
Skicka en kommentar