Igår var jag ute och sprang, och slog på distansfunktionen på min Nike Ipod. Det visade sig vara en sporre. Jag hade egentligen inte tänkt springa 3 km, men när nu den vänliga rösten i lurarna talade om för mig precis hur långt jag hade kvar, var det nästan svårt att låta bli. Så det blev 3 km. Kul! Efteråt talade en för mig okänd kvinna till mig (också i lurarna, alltså) och gratulerade till min längsta work-out to date. Väl hemma igen googlade jag och upptäckte att damen ifråga är maratonlöperska. Så snällt av henne att engagera sig i min träning.
Vidare visade det sig att jag även sprungit hittills fortast. Under 7 minuter per kilometer. Inte någon överljudsfart direkt, men det är roligt med framsteg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar