onsdag 14 april 2010

Pepp is needed

Just nu är det inte kul. Jag har fullt upp i huvudet, hjärtat och livet och borde kunna bortse från så triviala saker som vikten. Ändå har jag deppat över den idag.

Min viktkurva ser ut som en såg ungefär. Neråt, och så lite upp. Neråt och lite upp. Senaste lilla upp kom efter påskhelgen, då jag slappnade av och unnade mig att äta gott, vilket förstås straffade sig direkt.

Vart har min filosofiska inställning tagit vägen? Jag som skulle skynda långsamt och allt det där. Om jag bara kunde hålla kvar vid den här utvecklingen så skulle det se riktigt bra ut. Om ett år. För att ta sig dit behövs motivation och den gäckar mig nu.

Några snabbfixar i stil med pulverdiet eller olika bokstavskombinationer är jag fortsatt negativ till. Väldigt negativ, och egentligen borde jag kanske ompröva eller åtminstone analysera min inställning men jag tjurar och vägrar.

För att inte tappa sugen behöver jag peppas, och jag gör ett tappert försök själv:

Kära Helga, en sak har du verkligen lyckats med och det är träningen! Har du någonsin tidigare i ditt liv tränat så bra och regelbundet som du gör just nu? Tänkte väl det. Nio träningspass under mars månad, all time high! Du har börjat ta i lite extra på nästan alla övningar. Du ruschar längs långsidan av gympasalen istället för att lufsa runt som du gjort i alla år. Du kan till din egen oerhörda förvåning göra ett par tre armhävningar stående på tårna. Idag klarade du tio bakåtvända armhävningar, för ett år sedan kunde du inte göra en enda.

Och visst sitter jeansen lite bättre än de brukar? Låt vara att viktminskningen är minimal, men du har minskat 3 cm i midjan och det är inte fy skam.

Snart är du mammaledig och då ska du förutom ditt existerande träningsprogram lägga till långa promenader. Stegräknare på! Inget mammalattande! Inte bra varken för plånboken eller vikten. En lyxfika i veckan får du unna dig.

När du till hösten fyller fyrtio kära Helga, kommer du inte att vara någon smal sylfid. Du kommer att vara en mogen, stark och kraftfull kvinna i storlek 44. Ska vi tro på fem kilo mindre?

Det fixar du. Kom igen Helga.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Här kommer lite pepp:
JA, det fixar du! Och om inte vågen visar precis minus 5 så tycks ju måttbandet visa minus! Du tränar, det är svinduktigt!
Jag är också negativ till "pulverdieter och olika bokstavskombinationer", men för mig (och min man.. och många fler) funkar det jäkligt bra att dra in på de snabba kolhydraterna.
Inte noll karbs, men MINDRE. Hur känner du dig inför det?
Skynda långsamt låter fint och sunt, tycker jag.
Själv är jag otålig ibland och sparkar just nu mig själv i baken med en soppvecka (som byggs på med kött från och med imorgon). Bra om inte annat så för att trigga motivationen, om det är där problemet ligger (som det var för mig).

Lycka till!
Du är bra!

RosaMilton sa...

Kasta vågen och fortsätt med måttbandet! Muskler väger mer än fett! Och fortsätt långsamt men säkert. Du kommer att fixa det! Stark är roligare än pinnsmal! Dessutom behöver muskler mer energi än fett, så du kommer att slippa neka dig allt och pulverdieta!