Funktion före form

Jag har gett mig in i en diskussion hos Saring om motiv och drivkrafter. Det är ett ämne som väcker många tankar och starka känslor hos mig.

Det har länge retat mig att min hälsa inte är en tillräckligt stark motivationsfaktor för mig att gå ner i vikt. Jag läser om BMI och midjemått och vet och förstår att det inte är bra för mig att släpa runt på mina extrakilon. Men tror någon att det hjälper?

Det som kan få mig att rycka upp mig och fatta beslut och föresatser är något förfluget foto, och insikten som drabbar mig. Min självbild som grundlades redan i min barndom, att jag är ung och fräsch och lång och snarare slank än tjock, får sig en rejäl törn. Och så bestämmer jag mig.

Men ju mer jag funderar och analyserar, desto ilsknare blir jag. Här en länk till ett bra inlägg hos Skriet från kärnfamiljen (ja, jag har varit inne och tyckt där också). 36 negativa kroppstankar om dagen! Smaka på den! Vad är det för fängelse vi kvinnor sätter oss själva i? Varför gör inte männen samma sak? Statistiskt sett är det mest män som borde oroa sig för sin vikt och sin hälsa. Men det gör de inte.

Jag börjar alltmer försöka anamma devisen funktion framför form. Jag kan idag göra några armhävningar stående på tårna. Det har jag aldrig kunnat förut. Alltså är jag i bättre form idag än jag någonsin varit innan i hela mitt liv. Men jag väger nog trettio kilo mer än vad jag gjorde som tjugoåring.

I måndags var jag på ett för mig nytt Friskispass. När ledaren kom in undrade jag fördomsfullt om jag sett rätt på schemat, det skulle ju vara medel. Hon var ganska kort, och kraftigt byggd. Små bröst, stor mage, rejäl rumpa och kraftiga runda lår, sådana jag själv ser i spegeln. Inget ovanligt, många kvinnor ser ut så. Det ovanliga var att hon hade de tajtaste tajts man kan tänka sig, och ett minimalt linne. Inga försök att dölja denna allt annat än perfekta kropp.

Så körde passet igång, och holy moly shit pomfritt. Vilken genomkörare jag fick. För damen ifråga var fantastisk. Styrka, kondition, för att inte tala om en smittande energi och entusiasm.

Det är ungefär det jag menar med funktion före form.

Pepp is needed

Just nu är det inte kul. Jag har fullt upp i huvudet, hjärtat och livet och borde kunna bortse från så triviala saker som vikten. Ändå har jag deppat över den idag.

Min viktkurva ser ut som en såg ungefär. Neråt, och så lite upp. Neråt och lite upp. Senaste lilla upp kom efter påskhelgen, då jag slappnade av och unnade mig att äta gott, vilket förstås straffade sig direkt.

Vart har min filosofiska inställning tagit vägen? Jag som skulle skynda långsamt och allt det där. Om jag bara kunde hålla kvar vid den här utvecklingen så skulle det se riktigt bra ut. Om ett år. För att ta sig dit behövs motivation och den gäckar mig nu.

Några snabbfixar i stil med pulverdiet eller olika bokstavskombinationer är jag fortsatt negativ till. Väldigt negativ, och egentligen borde jag kanske ompröva eller åtminstone analysera min inställning men jag tjurar och vägrar.

För att inte tappa sugen behöver jag peppas, och jag gör ett tappert försök själv:

Kära Helga, en sak har du verkligen lyckats med och det är träningen! Har du någonsin tidigare i ditt liv tränat så bra och regelbundet som du gör just nu? Tänkte väl det. Nio träningspass under mars månad, all time high! Du har börjat ta i lite extra på nästan alla övningar. Du ruschar längs långsidan av gympasalen istället för att lufsa runt som du gjort i alla år. Du kan till din egen oerhörda förvåning göra ett par tre armhävningar stående på tårna. Idag klarade du tio bakåtvända armhävningar, för ett år sedan kunde du inte göra en enda.

Och visst sitter jeansen lite bättre än de brukar? Låt vara att viktminskningen är minimal, men du har minskat 3 cm i midjan och det är inte fy skam.

Snart är du mammaledig och då ska du förutom ditt existerande träningsprogram lägga till långa promenader. Stegräknare på! Inget mammalattande! Inte bra varken för plånboken eller vikten. En lyxfika i veckan får du unna dig.

När du till hösten fyller fyrtio kära Helga, kommer du inte att vara någon smal sylfid. Du kommer att vara en mogen, stark och kraftfull kvinna i storlek 44. Ska vi tro på fem kilo mindre?

Det fixar du. Kom igen Helga.